Kommentarer till "Total transparens som vapen" på bloggen Opassande

http://opassande.se/index.php/2010/03/29/total-transparens-som-vapen/

Övervakning sägs ju i nästan alla fall ha som syfte att skydda eller sortera de onda från de goda, att de goda inte har något att frukta. Men då bör det vara helt i sin ordning att ge oss alla fri tillgång till övervakningens medel och resultat, eftersom en sådan tillgång då bara drabbar den onde (den gode hade ju inget att dölja). Men om vi då godkänner övervakningen istället för att kräva en privat sfär som kan bemötas med “Vad har du att dölja?”. Då blir rollerna ombytta om övervakaren vägrar dela med sig och då kan _vi_ ställa frågan till övervakaren: Vad har du att dölja? I detta fall talar de istället uttryckligen om att begränsa tillgången..

Se där, nu har vi kommit till den punkt där vi befinner oss idag, när övervakaren bara låtsas ha respekt för den personliga integriteten. Övervakningen får endast kontrolleras av ett fåtal utvalda, eftersom den personliga integriteten annars riskeras. Den personliga integriteten vänds således emot medborgaren för att både förneka medborgaren friheter och tillgång till övervakarens verksamhet. Således bör vi misstro övervakaren mest när denne påstår sig värna om vår integritet.

Nä just det, integriteten värnas inte alls genom att övervaka folk som inte är skäligen misstänkta. Det är att kränka den!

Som någon så träffande formulerade saken, det är skillnad på att knulla och bli våldtagen. Såå.. på vad sätt skulle mer transparens bli ett vapen? Skulle mer knullande bli ett vapen för någon organisation mot våldtäckter för att minska våldtäkter?

––––––––––––––––

 

@Emma:Lite som att späka sig själv för att slippa få stryk från andra.

Det påståendet kan jag inte hålla med om, att man skulle slippa få stryk om man späker sig själv. I “stryk-fallet” handlar det snarare om att det är den som är respekterad som slipper. Däri ligger nog en del av svaret, vi har idag politiker som inte respekterar medborgarna.

Ett bättre vapen torde då istället vara en olydighet av Ghandi-modell. Där den olydige vinner all respekt och den repressive hamnar i en allt sämre dager för varje gång de försöker stävja olydigheten. På så vis riktas repressivitieten mot den repressive. Våra internetleveratörer är i ett guldläge för detta gällande FRA-lagen. Helt enkelt vägra, den som vågar skulle ha i stort sett hela befolkningen bakom sig och vinna goodwill av närmast astronomiska mått. Publikt och välmotiverat skulle det nog även kunna omvända många av de värsta apologeterna.

I ditt svar till Anders undrade du också vad som kan hända ur ett lite längre perspektiv. Vi har facit på det, vi såg hur det påverkade människorna bakom järnridån, hur människor i en alltför kontrollerad miljö tenderar att abdikera ansvar, med allt vad det innebär för handlingskraft, innovation och entreprenörsanda. Men också hur respekt inför lagen bryts ned till en förtäckt rädsla för överheten. Jag skrev en lång sak om det där på bloggen Full mental straightjacket.